Iman Mohammed, trans. Johannes Göransson
Fermata
Hyacinths newborn scream. Carry stones with me and put my eyes beneath, swear an oath before all things living. Twist my neck and cry through the tear curtains. See the one who went backwards and became clean, it is Pazuzu on the walls. My vertebrae stops growing and sees the all. The fetus of the beginning next to the pile of stones, my eyes beneath.
*
Legs bent like tears. Dressed in the trousers with the tight threads, hear how the rain falls against the giant leaves, the drums demanding their silence. The throat carries the perfume, evoking invisible flashing. In the moon's glow we are shuddering in pleasure, for a fraction of a second we are all free.
*
Star particles flow from the carpet, which took its name in the futuristic Rawanduz. That is where I place my excited bodies. The river is the blood is the child's skin filled to the breadth.
*
I hold my hands like previous generations. Move beneath the tank, my body beneath the bed, dream and am dead in the dream, sleep and dream living and dead, I dream and am dead in the dream.
All remains inside at night, a face that remains the same throughout the day goes through a number of permutations in the dark, it's a matter of different passages, at a certain moment the face encounters the river before death's kingdom, the murmuring and the crickets, the specific dishes, a hand that teaches how to prepare Kobe, you place the rice in your hand form it into a bowl, there you put the strips of meat, small glowing legs that are waiting for a ride to school, spiders that climb over the head, the body that falls through a building sends a chill through the stomach and eyebrows are raised and lowered alternatingly, the cold sand after summer, the pupils beneath the thin eyelid moves as if possessed, Mesopotamian sculptures float in the water, they rise up and begin to walk towards land, the lips smile often during deep sleep, the body is slack but the face contains thousands of nerves that want to speak to the all.
Fermata
Hyacinter nyfödda skriker. Bär med mig stenar och lägger mina ögon under, svär en ed inför allting levande. Vrider min nacke och gråter genom tårgardinerna. Ser den som gick bakåt och blev ren, det är pazuzu på väggarna. Min ryggrad slutar växa och ser alltet. Begynnelsens foster intill stenhögen, min blick under.
*
Ben böjda som tårar. Iklädda de täta trådarnas byxor, hör hur regnet faller mot de jättelika löven, trummorna kräver sin tystnad. Halsen bär parfymen, frambringar osynligt blixtrande. I månens sken vi darra av njutning, i en bråkdels sekund är vi alla fria.
*
Det rinner ut stjärnpartiklar från mattan, den blev sitt namn i futuristiska Rawanduz. Jag placerar där mina upphetsade kroppar. Floden är blodet är barnets hud fylld till bredden
*
Jag håller mina händer som tidigare generationer. Rör mig under stridsvagnen, min kropp under sängen, drömmer och är död i drömmen, sover och drömmer levande och död, jag drömmer och är död i drömmen.
Allt stannar inuti natten, ett ansikte som är detsamma på dagen genomgår ett flertal skiftningar i mörkret, det handlar om olika passager, vid något tillfälle möter ansiktet floden invid dödsriket, porlandet och syrsorna, de specifika maträtterna, en hand som lär en göra kobe, du lägger riset i din hand och formar den som en skål, där placerar du det strimlade köttet, små glänsande ben som dinglar och väntar på skjuts till skolan, spindlar som klättrar över huvudet, kroppen som faller igenom en byggnad ger en ilande känsla i magpartiet och ögonbrynen höjs och sänks om vartannat, den kalla sanden efter sommaren, pupillerna under de tunna ögonlocken rör sig som besatta, mesopotamiska skulpturer flyter i vattnet, de reser sig plötsligt och börjar gå mot land, läpparna ler stundtals i den djupa sömnen, kroppen är slapp men ansiktet besitter tusentals nerver som vill tala till alltet.
Iman Mohammed (b. 1987) is a poet and translator, born in Baghdad, Iraq, raised in Stockholm, Sweden. She has a master's degree in Creative Writing from the University of Gothenburg, and her work has been published in several magazines and anthologies. Together with the poet Jenny Tunedal, she has translated In The Heart of the Heart of Another Country by the author Etel Adnan. That book and her own first book of poetry will be published in 2018.